När två New York-bor återvände hem till sin lägenhet i Bronx i augusti 2023, blev de förvånade över att hitta en övergiven katt på deras trappsteg. De kallade honom Otto.
Och de kunde se att Otto hade varit med om mycket.
En orange katt i sina inte så gyllene år
Det var tydligt att Otto var en svälter äldre katt som var vid allmänt dålig hälsa. Han var synbart svag men vänlig nog att låta mig ge honom lite mat och vatten.
För att hjälpa till med hans rörlighet rakade Ottos adoptivföräldrar hans toviga päls, vilket hade hindrat hans förmåga att röra sig fritt.
Men de visste att han behövde läkarvård som de inte kunde ge, så de tog Otto för att träffa en veterinär.
Tass stora framsteg
Som tur var fick Otto en ren hälsoräkning utöver två lättbehandlade infektioner. Han fick sina skott, fick mikrochips och skickades iväg. Sakta men säkert var Ottos helande resa igång, och han började komma ut ur sitt skal.
Han gick också upp lite i vikt, och hans hår började växa ut igen på nolltid!
När hans kärlek till sina nya människor växte, ökade också hans besatthet av en leksak.
Ett fruktigt sagoslut
Hans nyblivna mamma grävde lite i de bästa leksakerna för äldre katter och bestämde sig för att köpa Otto en kattmynta leksaksbanan. Det var inget mindre än en gamechanger.
kan caracals vara husdjur
Han älskade den där kattmyntan - och fortfarande gör det, sa hans mamma. Han skulle gosa med den och ta tupplurar.
Hans människor förklarade att Otto älskar sin banan som om det var den första leksaken han någonsin haft. De fotografiska bevisen som bekräftar den punkten är en ren fröjd att se.
Med sin nya terapibanan i tass har Otto fortsatt att finna sitt självförtroende.
Varmt välkomna till familjen
Hans människor introducerade sakta Otto för sina två adopterade kattsyskon, Sam och Dean, och det gick förvånansvärt bra. Vi såg inga tecken på aggression, vilket vi var superglada över.
Otto trivs – i verkligheten och online.
Hans berättelse har dragit till sig ett stort antal följare Instagram sida, som hans människor rutinmässigt uppdaterar. Men ännu viktigare, den så kallade kungen av soffan ligger med stormsteg före där han var när de hittade honom.
Otto har blivit allt mer tillgiven. Han ligger i soffan med sitt folk, tillbringar tid i deras knä och blir putsad dagligen. Det råder ingen tvekan i mitt sinne att Otto verkligen njuter av det nya liv som vi har gett honom när jag ser in i hans ögon, och han har helt klart hittat sitt nya eviga hem hos oss.
Ottos berättelse är ett bevis på att man aldrig är för gammal för att hitta sitt folk.